Alla barn har rätt att gå i skolan, men tyvärr ser inte verkligheten ut så för miljontals barn runt om i världen. Fattigdom, krig, etnisk tillhörighet och långa avstånd till skolan kan vara några av orsakerna till att barn saknar utbildning. Eventful och Haldor vill vara med och bidra till en förändring, så att fler barn får ta plats i klassrummet hos duktiga lärare.  Vi vill hjälpa barn till ett bättre liv och stötta lärarna i deras arbete genom ett långsiktigt engagemang. Cecilia Bergentz arbetar som volontär i Teachers Across Borders (TAB) en ideell organisation som arbetar med att fortbilda lärare i Kenya, Kambodja och Myanmar. Hon är en av flera eldsjälar som jobbar med lärare i utvecklingsländer för att tillsammans utveckla undervisningen där.

Prenumerera på våra nyhetsbrev så skänker vi ett bidrag till TAB, anmäl dig här.

 

”Alla minnen är starka – men att se lärarnas arbetsglädje, det är nog det bästa av allt!”

Cecilia Bergentz kom i kontakt med TAB hösten 2016 när hon gick en coachutbildning hos Skolcoacherna. Av en slump såg hon ett inlägg på deras Facebooksida som gjorde reklam för organisationen. Hon blev jätteintresserad och bestämde sig för att hoppa på. Sedan dess har det blivit flera resor och i december är det dags för den femte. Volontärerna i TAB åker en tur om året och en del väljer att åka till olika ställen. Cecilia har än så länge valt att endast åka till Myanmar (Burma) för att följa just de lärarnas utveckling. Eftersom organisationen är ideell jobbar man volontärt och försöker få ihop pengar på olika sätt. Det kan exempelvis vara att söka upp sponsorer och göra insamlingar av olika slag, till exempel deltar TAB i #givingtuesdaysweden. Vem som helst kan även stötta organisationen genom att bli medlem.

Förberedelser
Innan TAB åker iväg på en resa har man träffar, både i informationssyfte och rekryteringssyfte och det brukar ske gemensamt för alla tre länder. När man har fått ihop personer som är intresserade av att åka träffas varje grupp för sig för att förbereda det aktuella arbetet, i just det landet som man ska till. Förberedelserna kan bestå av att lära sig mer om landet och dess kultur, få en introduktion till vad coachning innebär, diskutera metoder och undervisning samt planera workshops.
Om man är intresserad att arbeta som volontär krävs det att man har en lärarutbildning och det är ett plus om man har en coachutbildning i ryggen. Man måste vara stresstålig, flexibel och ha lätt för att samarbeta.

– Vi tycker att vi har en klar arbetsplan när vi lämnar Sverige, men när vi kommer fram kan alla planer behöva kastas om och då gäller det att kunna hantera situationen snabbt, berättar Cecilia.

I de tre projekten finns ett gemensamt koncept – lärare lär lärare. Cecilia berättar att arbetet i Myanmar handlar om flera olika delar: undervisningsmetoder, kollegialt lärande, klassrumsobservationer och coachning. Förra året startade de även upp ett läsprojekt där steg ett är att ge lärarna verktyg för att väcka läslusten hos eleverna. Alla workshops som man håller måste utgå från de didaktiska frågorna: vad? hur? och varför? detta för att synliggöra vikten av dessa för alla lärare. I Myanmar fokuserar TAB på kooperativt lärande. Det gör man för att utveckla ett elevcentrerat lärande och för att lämna den reciterande undervisningen, som är den traditionella undervisningen i Myanmar. Synen på lärande skiljer sig mycket från den syn på lärande som vi är vana vid, berättar Cecilia. Det är spännande och vi lär oss jättemycket av varandra! Efter workshopdagarna får de myanmariska lärarna välja en eller flera metoder att pröva i sin undervisning och TAB gör klassrumsobservationer med efterföljande coachning.  Alla är väldigt positiva till detta och vi följer upp arbetet under året för att se hur det har utvecklats, berättar Cecilia.

Material och undervisningsmetoder
Skolorna i Myanmar är klosterskolor som ligger på landsbygden eller i staden Nyaung-U. Här finns det inga rektorer som bestämmer utan en så kallad huvudmunk som ansvarar för ibland flera skolor. I Kenya inleder man med klassrumsbesök och därefter håller man workshops. I Kambodja arbetar man på ett liknande sätt, men även mot lärarutbildningen, där TAB bland annat har tagit fram en handbok i sexuell och reproduktiv hälsa. Materialet som används gör TAB själva men mycket kommer från kooperativt lärande – ett pedagogiskt- didaktiskt tillvägagångssätt. Metoderna som TAB arbetar med tar de med sig och anpassar och en Metodbok har tagits fram till lärarna i Myanmar.

 

Stora skillnader mot den svenska skolmiljön
Om man jämför skolmiljön i Sverige med den i Myanmar, Kenya och Kambodja så är det såklart oerhörda skillnader, säger Cecilia. TAB är verksamma i både städer och byar och var undervisningen sker kan se väldigt olika ut. Något klassrum är uppbyggt av naturmaterial och består oftast av bara tre väggar och tak. Barnen sitter direkt på golvet och använder bänkar som bord. Ett annat klassrum är byggt av murbruk och har både fönster och tak och ett tredje har väggar men inga fönster. Vissa klassrum har skolbänkar andra inte. Men skolbänkar är ju något som vi, ergonomiskt medvetna västerlänningar efterfrågar, för lärare och barn i Myanmar är det ingen konst att sitta på golvet, säger Cecilia. Hon berättar att ljudnivån är extremt hög och det är inte ovanligt att det är 40 elever i ett klassrum. Den höga ljudnivån beror inte på att eleverna är stökiga, utan det visar att man kan, och är även en del av den reciterande undervisningen. Lärarens verktyg består i stort sett av svarta tavlan och kritor till den. På en av skolorna står en mycket omodern, men till viss del funktionsduglig dator, dock utan fungerande uppkoppling. Man skapar, klistrar och skriver istället. Vi försöker introducera aktiviteter utomhus och vi har även introducerat både bildprojekt och rörelseövningar. Det är annorlunda i Myanmar, säger Cecilia och på många sätt faktiskt lättare än när man undervisar i Sverige. Hon berättar att responsen från lärarna är mycket positiv. De uppskattar att vi är där, de är nyfikna och vill lära sig nya saker. Lärarna upplever att de kan ge sina elever mer efter vårt arbete med dem, både i kunskaper och glädje i klassrummet. Hela landet är under utveckling och den statliga skolan ska även den bli mer elevcentrerad.

”Vi känner oss väldigt trygga”
Cecilia har aldrig varit med om några oroligheter i Myanmar och inte heller hennes kollegor i Kenya och Kambodja.
– I Myanmar befinner vi oss i mitten av landet, i Nyaung- U, där finns det inga tecken på konflikter och vi håller oss väldigt neutrala berättar hon. De delar av Myanmar som är konfliktdrabbade ligger längs gränserna. Befolkningen i Myanmar är ett turistvänligt folk och här finns många backpackers i området som besöker det vackra tempelområdet i Old Bagan, som numera finns med på Unescos världsarvslista.

 

”Alla bidrag är viktiga – stora som små”
De pengar som TAB får in går först och främst till tolkarnas lön. Det går även till material, som exempelvis skolböcker och till transporter när Cecilia och hennes kollegor ska ut till skolorna. TAB har ett samarbete med en annan organisation i Myanmar, som trycker upp böcker som de ger ut gratis till väldigt fattiga skolor.
– Vi tycker att det är jätteviktigt att gynna företagare/organisationer på plats och köper därför böcker av dem. Det finns kontorsbutiker och tryckerier där man kan hitta lite material som t.ex. post- it-lappar, lamineringsfolie som behövs på grund av all sand och damm i klassrummen. Det varma klimatet påverkar även en del av materialet, därför behövs det färger med kvalitet. Det funkar inte med billiga tuschpennor, de torkar i stort sett på en gång. Visst material, som exempelvis kartböcker och jordglober har vi tagit med från Sverige och som skolor här hemma har skänkt, berättar Cecilia.

”Alla minnen är starka”
När Cecilia får frågan om det finns någon speciell händelse som har gjort starkt intryck tar det en stund innan hon svarar.
– Det finns så många minnen som är starka. Jag utvecklas jättemycket tillsammans med både mina svenska och myanmariska kollegor. Det är fantastiskt att se lärarnas utveckling och det är en härlig känsla att vi bidrar till en liten del av denna – det är så häftigt! Det bästa är nog att få uppleva lärarnas arbetsglädje och stolthet över yrket. Det är en lyx och ett privilegium att få gå i skolan och alla vill göra det. Det stärker oss att få uppleva detta.

 

Vilka är Teachers Across Borders?
Teachers Across Borders arbetar med att stötta lärare i utvecklingsländer för att tillsammans utveckla undervisningen där. Organisationen är ideell och partipolitiskt obunden. TAB grundades 2002 i USA av Heidi Roupp och Marilynn Hitchens och 2004 startade organisationen upp sin första verksamhet i Yangon i Myanmar. 2010 grundades TAB Sweden. Organisationen har sedan dess vuxit och är idag verksamma i Kambodja, Kenya och Myanmar.  Vill du också veta mer om Teachers Across Borders och stödja deras arbete? Läs mer här

Cecilia Bergentz:

• Arbetar som universitetsadjunkt på Mälardalen högskola på förskollärarprogrammet
• Legitimerad förskollärare och grundskollärare
• Diplomerad coach
• Volontär i organisationen Teachers Across Borders

 

Foto: Cecilia Bergentz

Text: Åsa Attersand, Eventful