Digitala nationella prov (DNP)

Intervju med Daniel Andersson, Utvecklingschef Eventful

Digitala nationella prov, nedan nämnt DNP, väntar på lur runt hörnet och det kan vara mycket att behöva tänka på innan en skola är redo. Daniel har jobbat länge på Eventful med integration- och identitetsfrågor. Dessutom har han varit med som rådgivare till Skolverket i dessa frågor. 

Daniel, vad skulle du säga att en huvudman behöver för att vara DNP-redo?

Det är en stor och ganska omfattande process att vara DNP-redo. Kortfattat är det tre tekniska frågor som behöver lösas; Nätverk, Provisionering och Federerad inloggning.  

• Nätverk: Huvudmannen måste ha ett nätverk som står pall för det som DNP innebär i form av strömmad multimedia och att många elever använder nätverket samtidigt. 
• Provisionering: Kontosynk är en stark rekommendation för att vara DNP-redo annars finns det risk att man vid provtillfället har många fel att hantera 
• Federerad inloggning: Enkel inloggning för elever och lärare (därtill krävs tvåfaktor för lärare så här räcker inte användarnamn och lösenord) 

Utöver dessa tekniska frågeställningar så behöver man även tänka på de mjuka bitarna. Viktigast kanske är att elever och lärare ska känna sig trygga i att genomföra ett digitalt nationellt prov. Här är det svårare att definiera när man är DNP-redo men en bra början är att elever och lärare känner sig trygga i provplattformen och med hanteringen av de enheter som eleverna använder. 

 

Vad tycker du är det viktigaste att tänka på inför DNP?

De tekniska bitarna är inte de bitar som jag är mest orolig för. Det finns många, otroligt duktiga EdTech–bolag på marknaden, så vad gäller den biten känner jag att hjälp finns att tillgå. Det jag skulle säga är det viktigaste, är att tidigt jobba tillsammans med sin personal och sina elever kring DNP. Personalen och eleverna behöver känna sig trygga och förberedda med de enheter som ska användas under provtillfället. Min rekommendation är att man försöker delta på de demo-provtillfällen som erbjuds. Utöver detta tror jag att man även ska genomföra scenarioträning tillsammans med sina elever och lärare. På det viset kan simulera och prova att åtgärda vanliga problem som kan tänkas uppstå innan, under och efter provtillfället. Detta så att både elever och lärare känner sig förberedda och redo inför DNP. 

 

Vad kräver DNP tekniskt av en skola innan de kan starta?

Det krävs såklart ett nätverk med tillgång till provtjänsten och att detta nätverk är dimensionerat för att kunna genomföra DNP. Varje elev behöver ha tillgång till en enhet som uppfyller kraven för DNP. Detta finns det rekommendationer för på Skolverket. En federerad inloggning behöver också vara på plats för att eleverna och lärarna ska kunna identifiera sig gentemot provtjänsten. 

Det kommer att behövas en kontosynk till DNP och den kommer med största sannolikhet att stödja SS12000. Vår rekommendation är att titta på den typen av lösningar redan idag. I de tester som genomförts hittills har man kunnat skicka manuellt skapade filer, så kallade CSV-filer, för att överföra denna information. Risken med denna manuella hantering är att det kan finnas fel vid provtillfället och det kan vara otroligt störande för både elever och personal som råkar ut för detta.

Vad ser du för risker med DNP?

Jag tror det finns två olika kategorier som har olika typer av problem. Den första kategorin är mer påtagligt för en större organisation, nämligen de mjuka bitarna kring IT-vana ute i organisationen. Dels är det IT-vana bland elever och deras enheter men det läggs även en stor vikt på lärarnas IT-vana i samband med DNP. Lärarna förväntas kunna lösa problem som uppstår för elever under provtillfället. Detta kan vara en stor utmaning för lärare med lite mindre IT-vana. 

Den andra typen av problem är mer påtagligt för en mindre organisation, nämligen kostnader och kompetens. Många mindre huvudmän har inte så stor budget för den typ av tekniskt införande som krävs för att vara redo för DNP. Även om Skolverket tänkt på detta och kan peka på gratis alternativ så kräver många av dessa alternativ att man har en tekniskt kunnig person som kan jobba aktivt med att få tekniken på plats.  

 

Vem är ansvarig för att DNP finns på plats när det måste?

Huvudmannen är ansvarig för att man är redo att genomföra DNP. Självklart är det inte så att huvudmannen helt själv, i ett vakuum, måste lösa alla dessa delar utan hjälp. Så min rekommendation är att tidigt kartlägga hur långt ifrån att genomföra DNP som man befinner sig.

När behöver man ha de tekniska bitarna och kunskapen på plats inför DNP?

Rent formellt finns det inget datum satt för DNP idag, detta med anledning av pandemin samt Schrems II-domen. Jag tror att vi 2025 kommer ha vårt första DNP. Dock anser jag att man bör vara redo för att genomföra DNP så snart som möjligt men senast 2024. Detta så att man kan hinna delta vid något av de demo-provtillfällen som kommer hållas. 

 

Var kan en skola eller kommun vända sig för att få hjälp med införandet av DNP?

Självklart är det trevligt om en skola eller en kommun vill vända sig till just Eventful. Vi är dock inte den enda som vill hjälpa skolor och kommuner med detta. Kika runt och se ifall ni kan hitta er partner kring DNP. Påbörja gärna detta arbete så tidigt som möjligt. 

Eventful har gjort en Checklista som stöd inför införandet, titta på den för att se om ni är redo för digitala nationella prov. Om ni skulle vilja ha hjälp av Eventful kring DNP så skicka gärna ett mail till oss på info@eventful.se eller kika in på Eventfuls hemsida.

 

Finns det något ställe där man kan få mer info?

Förutom information på skolverket så har Internetstiftelsen tillsammans med bland annat Swedish EdTech tagit fram ett forum som heter ”Nätverk e-ID i skolan”. Jag tror att många av de aktörer som jobbar med DNP finns representerade där så det skulle vara mitt tips.